Man ska inte ha GPS!

GPS är ett jäkla påhit:) Igår bar det av för att hämta hem vår nya C-ponny. Vi hade bestämt att vi skulle träffas på halva vägen eftersom hon kommer från Stockholm o det är lite långt att köra över dagen... Sagt och gjort: jag lånade svärmors GPS o ställde in den på destinationen, sem körde vi. Helena var med som sällskap eftersom Fredrik strejkade:) Efter att ha lämnat Tove o Amelia hos mamma tuffade vi iväg och följde gladerligen GPS'en... Det skulle vi aldrig ha gjort! Efter många mil och ännu längre tid började vi misstänka att något var fel. Plötsligt säger den att vi är framme; då befann vi oss mitt i skogen vid ett öde hus! Nja, kan inte vara rätt tänkte vi så jag programerade den igen, men nejdå vi var frammme. Till saken hör att vi skulle träffas i ett större samhälle en liten bit från motorvägen... Efter att ha programerat om skiten fyra gånger visade den plötsligt något helt annat, 7 mil bort!! Det var bara att köra:( väl framme på rätt ställe beslutade vi oss för att äta eftersom vi ändå var lite tidiga. Vi hittade ett ställe som var öppet (söndag...) och beställde friterade räkor med ris o sötsur sås; vilken besvikelse! Först fick vi vänta i över 45 min o när vi väl fick maten var det skal på hela räkorna! Som om inte det var nog påstod kocken att det alltid är skal på friterade räkor... Bullshit! Jag har aldrig ätit friterade räkor med skal. Det hela slutade med att vi gick därifrån hungriga o sura... Ponnyn var iallafall jättefin o resan hem gick smärtfritt, hon stod som ett ljus i transporten:)

Idag har jag spenderat dagen i skolbänken, sen stressat hem för att hinna med hästarna innan det var dax att åka till jobbet. I morgon blir det till att sove ett par timmar innan det blir en ny runda till skolan och åter till jobbet... Just nu känns det som skola o jobb är det enda jag ägnar mig åt:( 
Kram

räkningar, räkningar o åter räkningar...

Fy vad jag hatar att betala räkningar:( Hur surt är det inte att lönen är slut dagen efter den kom in?? Jag fattar inte var alla räkningar kommer från, betalade 38 stycken!!! Både Fredrik o jag tjänar rätt hyfsat men ändå går det knappt ihop sig. Inte för att vi svälter, men det är svårt att unna sig något extra. Visst, vi hade kanske inte behövt ha så många hästar, men tro mig; det är faktiskt inte de som kostar. Det värsta är den förbannade bilen... Är det inte bensin så är det enorma reperationskostnader. Vad göra? Vi måste ha bil, och det är svårt att byta till en mindre eftersom jag måste dra hästsläpet... Undra om det är detta som kallas I-landsproblem??

Nåja, man ska väl inte klaga för mkt, det finns ju de som har det värre...
kram

Karl-Petter

Jag har en ny idol; "Bonde" Karl-Petter! Han är helt enkelt störtskön:) Det finns liksom ingen förklaring hur eller vad han är, han bara är. Undra egentligen om det finns något som bekymrar honom?? Man kan bara inte låta bli att kolla på "kändisjungeln" så länge han är med:) Hoppas nu bara inte att kändisskapet stiger honom åt huvudet utan att han står kvar med båda fötterna på jorden...
Kram

Trist...

Vad det är tråkigt med folk som inte kan respektera andras åsikter:( Jag har en bekant som oxå bloggar. Hon är ganska frispråkig på sin blogg och skriver precis vad hon tycker o tänker men tyvärr finns det tydligen folk som retar sig på det. Varför läser man någons blogg om man inte gillar vad som står där? De flesta bloggar ju faktiskt för sin egen skull och inte för andras, det är ett sätt att släppa på trycket o att uttrycka sin åsikter o tankar. Visst är det roligt när man har många läsare, men det är inte det som är poängen. Nu har det gått så långt att hon överväger att sluta blogga o det tycker jag är synd. Jag läser alltid hennes blogg o den är både rolig och intressant! Mitt råd är väldigt enkelt:
Skriv vad du vill o strunta i vad andra tycker! Man behöver ju faktiskt inte nämna några namn i sin blogg om man skriver något negativt (det brukar hon inte heller göra), så behöver folk inte ta illa vid sig eller känna sig utpekade.

Som om inte detta var trist nog har Tove varit hos doktorn idag. Hon har en elak luftvägsinfektion och fick medicin. Det verkar som hon har fått samma sak som Amelia, luftvägsbekymmer som visar sig vid förkylningar. Vissa människor har öronbarn och jag har halsbarn. Hoppas nu bara att det inte utvecklar sig till astna som det har gjort på Amelia. Peppar-peppar har Amelia faktiskt hållt sig ganska frisk och sluppit medicinering nu på ett tag...

Nu är det dax att köra Amelia till dagis o sen ska Tove o jag krypa ner i soffan och mysa:)
Kram

Gulliga ungar:)

Tänk hur underbart gulliga barn kan vara ibland:) Iallafall mina:) Här kommer lite bilder på mina skatter!Amelia på promenad med Millan
Amelia o Millan på promenad


Feber och skolarbete

Jag har spenderat dagen i skolan idag. Trotts min kraxande hals och envisa hosta gick det riktigt bra och vi fick mkt gjort. hade ett ganska stort grupparbete kvar att slutföra och det gjorde vi! Fick även klart min sista individuella uppgift så nu kan jag ta det lite lugnt fram till tentan på fredag. Känner att jag har läst allt jag kan läsa och huvudet är för tillfället fullt:)

Tove dras fortfarande med sin feber, hon har sovit hela dan idag oxå, så hon har varit hemma från dagis med pappa. Även han känner sig lite dålig (inbillningssjuka??) så han blir hemma i morgon oxå.

Just nu tittar vi på "Kändisjungeln", vilket skitprogram! Det måste vara höjden av löjliga TV-påhitt, vad kan möjligen komma efter detta?? Enda ljuspunkten skulle isåfall vara Thorleif, han är helt enkelt störtskön:)

I morgon blir det pyssel med hästarna. Nickan och Schex har fått flytta ut igen eftersom alla inte får plats i stallet, så imorgon ska jag fixa iordning i deras nya stall så det få komma in igen. Tycker lite synd om dem, ingen av dem har ju särskillt mkt päls som håller dem varma o nätterna börjar bli ganska kalla nu.
Kram

Stackars Tove...

Stackars Tove är sjuk. Hon vaknade med 40 graders feber och ville ingenting... Jag avskyr när mina barn är sjuka, man känner sig så hjälplös. Särskillt när det gäller Tove, hon kan ju inte förstå varför hon mår dåligt eller berätta var hon har ont. Det enda som gör det lite lättare är att hon nu vill sitta i knät och mysa hela tiden, det vill hon aldrig annars. Fast jag har hellre ett friskt barn som springer omkring som en galning än ett sjukt som vill sitta i mitt knä. Fredrik får iallafall vara hemma med henne i morgon eftersom jag måste till skolan och Amelia ska till dagis på utflykt, om inte hon oxå trillar dit...

Dagen idag har alltså mest handlat om alvedon, dricka och sovning. Amelia har varit hos farmor en stund medan Fredrik var på skjutbanan så då passade Tove och jag på att sova. Nu har vi skickat Fredrik till Tingsryd för att hämta mat eftersom ingen orkar laga nått...
Min hals är bättre idag, men jag låter fortfarande som en kråka och knaprar alvedon:( Ska försöka masa mig ut till stallet om en stund och mocka lite. Tur att man har en underbar man som hjälper till när det behövs. Han steg gladerligen (?) upp på morgonen och släppte ut hela gänget. Fast när det kommer till mockning är hans gräns nådd, men man kan ju inte begära allt:)

åter dax för en ny dos alvedon till både mamma och Tove och sen hoppas vi på lite mat snart.
Kram

Det är så typiskt...

...att man ska bli sjuk när man har minst tid och mest att göra:( Kom hem från jobbet i natt och kunde inte få fram ett ord! Halsen var full av segt slem och alldeles igensvullen, kroppen värkte och febertermometern visade på 39, 5 grader... Nåja, efter ett par timmars sömn och otaliga muggar med honungsvatten och alvedongick det iallafall höra vad jag sa. Dessutom anlände en av våra nya ponnier idag så det var ju bra att man kunde göra sig förstådd:)

Angående ponnyn, Alina, så är hon superfin o jättetrevlig. Hon är bara sex år så hon är lite valpig, men allt gick jättebra. Mia undrade förstås varför hon tvingades få en ny polare, men som vanligt sa hon inte så mkt. Vad skulle vi göra utan vår gamla tant?? Hon är perfekt i alla lägen, man kan släppa in henne till vem som helt och alla kan rida henne:)

Nu ska jag krypa tillbaka ner i sängen och tycka synd om mig själv eftersom ingen annan gör det...
Kram


Snark:(

Jaha, då sitter man här igen och väntar på att klockan ska bli åtta så man kan åka till jobbet... Har inte sovit en blund i dag så det ska bli spännande att se om man kan hålla sig vaken hela natten:(
Har sysselsatt mig med att förbereda för den nya ponnyn som kommer i morgon. Vi har ju bara sett henne på bild så det ska bli spännande att se henne. Frågan är bara vad Mini säger om en ny polare? Fast hon blir nog glad att slippa Samona, nu kanske hon får äta ifred:)

Jag måste oxå skryta lite, Amelia är så duktig. Hon var med Mia hos Thess och "tränade" och till hennes stora lycka fick hon hoppa!! Visserligen var hindret bara 10 cm och Mia gick snarare än hoppade men vad spelar det för roll?? Hon är lika lycklig för det:) Så nu är hoppet ute att min äldsta dotter ska gå i mammas fotspår och bli dressyrryttare... Då gäller det att börja drilla Tove:) Hon red på Mini igår och ungen vägrade hoppa av, rätta tackter!!

Nu är det dax att byta om och stoppa ner lite mat, sen bär det av till jobbet.
Kram

Dagarna flyger förbi

Oj då, det har visst går fem dagar sen jag bloggade sist! Dagarna bara flyger förbi, var tar de vägen?? Här har iallafall hänt lite av varje, som det oftast gör:) Hästarna har nu flyttat in för vintern. De var allihop glada över att få komma in på kvällen och lika glada över att få gå ut på morgonen igen:) Det är kul hur fort man kommer in i de gamla gängorna igen, första dagen man ska mocka alla boxar är det döjobbigt men sen går det av sig själv. En av de nya ponnierna kommer till helgen så imorgon blir det till att fixa iordning i vårt andra stall inför hennes ankomst.
Amelia ska åka till Thess med Mia idag och rida. hon har kommit till den punkten i livet när mamma inte duger som hjälp längre. Allt jag säger när hon rider är fel:) Eftersom hon är så duktig vill jag inte att hon ska tröttna för att hon blir arg på mig så därför får Thess rycka in...
Skolan går som en dans... (man kan ju låtsas) Det gäller verkligen att hålla tidplanen exakt för att inte hamna efter, men kul är det!
Vår snälla man i huset drog ju med sig en dunder förkylning hem från Norrland så vi har legat hela familjen. Nu är det hyfsat bra med bara lite rinniga näsor kvar. Ingen svininfluensa iallafall:))

Förreste, Helena, jag köpte min Orbitrek på Twins (TV-shop). Är jättenöjd med den! För er som är intresserade kan jag medela att jag nått mitt mål med att gå ner 8 kg!! (Lyckades tillochmed nå mitt mål tidigare än jag tänkt)Så nu blir det en tatuering när jag bara kan bestämma mig vad och var...Det bästa är faktiskt inte att jag lyckats med mitt mål utan att det känns så bra. Jag är mkt piggare och gladare och har SÅ mkt mer energi:)

Nu ska jag fixa med tvätten och fundera på vad vi ska äta till middag idag...
Kram

jaha, då var...

...friheten nästan över:) Vilken minut som helst kliver mannen i huset in över tröskeln och allt återgår till det vanliga. Fast det ska bli riktigt skönt att ha honom hemma igen:) Hur det än är så får man lite perspektiv på sitt förhållande när den ena parten är borta och man inser (förhoppningsvis) att det nog iallafall är bäst att ha honom hemma. Jag vidhåller dock att det är nyttigt att vara ifrån varandra ibland för att ha en chans att sakna den andra, det gör det så mkt bättre när man träffas igen! Hoppas nu bara att han inte är alldeles slut efter allt jagande...

Nu börjar stallet bli fullt... Vi hämtade hem Mini idag och dessutom har jag köpt ett ponnysto till. Insåg motvilligt att vi kommer ha 7 hästar i fem boxar... Försök få ihop den matematiken om ni kan! Tur att man har extra resurser att ta till i form av snälla grannar med stall...
Amelia var iallafall överlycklig över att få hem Mini igen, hon tycker verkligen om den lilla damen och vem skulle inte göra det?? Något sötare får man leta efter! Fast det såg lite kul ut när Millan stod brevid henne; och hunden vad större än hästen:)
Passade oxå på att köpa lite nya grimmor till pållarna inför hösten + lite annat "bra-att-ha". Det börjar dock bli lite mkt av den varan i stallet nu, funderar på att annordna loppis:) Det är inte klokt vad man samlar på sig, men så har det ju oxå passerat en hel del hästar genom mina händer under åren:))

Nej, nu ska jag göra iordning lite mumsiga mackor till min kära sambo så han blir glad när han kommer hem.
Kram

Jösses vad man blir bekväm...

..när man har någon som alltid hjälper en. I vanliga fall är det min kära sambo som kör vatten till hästarna, hämtar hö och allt annat tungt som jag tror att jag inte orkar. Men den här veckan är han bortrest och då får jag göra allt själv; vilket går som en dans! Jag har både burit vattendunkar, hämtat hö och kånkat fodersäckar utan minsta bekymmer (nästan...). Och varför skulle jag inte kunna det? Innan Fredrik gjorde entre in mitt liv gjorde jag allt sånt själv och det var aldrig några problem, men sen skaffade jag mig en stor, stark man och då blev jag bekväm:(
Det är faktiskt ganska nyttigt att vara själv ibland, så man får tillbaka sitt självförtroende lite:) Fast det är faktiskt ganska tomt utan honom...

Annars flyter allt på som vanligt. Några av hästarna har flyttat in i stallet och några är kvar ute. Tanken är att alla ska vara inne till nästa vecka. Dessutom har jag två ston till på G, två c-ponnier som vi ev ska köpa. Vi har beslutat oss för att sälja Donna, men hon kommer stanna hos sin fodervärd fram till nästa sommar. Vi hoppas att hon vill köpa Donna eftersom de fungerar på bra ihop:)

Nu börjar jag få lite kläm på det här med att plugga igen. Det är riktigt roligt och intressant och de övriga i klassen är jättetrevliga. Börjar dock undra om jag är riktigt klok som ska jobba som vanligt... Tiden får väl utvisa hur det går, i värsta fall får jag väl ta tjänstledigt ett par veckor:)

Tove trivs bra på dagis nu. Hon har kommit in i rutinerna bra och både hämtning och lämning fungerar, vilket känns skönt. Hon verkar vara precis som Amelia; äter som en häst på dagis men inget hemma... Tur att de äter där åtminstonde!

Nu står hästrna vid grinden och vill komma in. Otroligt hur fort de lär sig klockan:) Bäst att göra dem till viljes:)
Kram


Levande frågetecken...

...just så känner jag mig!! Det här med skola är minsann inte så enkelt, och trött blir man:) Det är en gigantisk skillnad från när jag gick på gymnasiet (och det var faktiskt inte så länge sedan) i hur studierna är uppbyggda och hur man jobbar. Nu ska man ta reda på ALLT själv, man ska till och med klura ut vilka frågor man ska svara på vid inlämningar och prov! Jättelätt... Fast det känns ändå helt ok. Jag har ju aldrig haft särskillt svårt med skolan så jag känner mig ändå ganska lugn. Det som bekymrar mig mest är hur i hela friden jag ska hinna läsa på heltid, jobba 77 %, ta hand om barn och 5 hästar... Dygnet har helt enkelt för få timmar:)

Idag hade vi i alla fall en jätteintressant föreläsning som handlande om det normala åldrandet, dvs hur kroppen förändras när man blir gammal. Föreläsaren var själv i de övre 60 och hade jobbat inom vården på olika sätt hela sitt yrkesverksamma liv. Ämnet ledde till många skratt, men oxå tankeställare och erfarenhetsutbyte. Efter att ha lyssnat på detta kände jag att jag valt helt rätt utbildning (just nu...), jag vill lära mig mer!!

Imorgon bär det av till Danmark med jobbet. Ska bli kul att komma iväg lite, och resan brukar bli lyckad. Hoppas bara på fint väder. Typiskt nog har jag en del andra saker som måste göras i morgon så nu har jag fått engagera lite folk att göra det åt mig:)

Nu ska den trötta studenten krypa i säng och sova riktigt gott:)
Kram

RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!