Vem tackar mig?

Ni som läser min blogg har nog märkt att jag är inne i ett diskussionsstim. Det verkar inte finnas något slut på allt som retar mig just nu! Därför kommer här ett nytt ämne som just idag gör mig vansinnig...

Varför bryr man sig om andra människor? Och vem tackar en för att man gör det? Jag är den typen av person som har svårt att inte bry mig om andra, jag ställer alltid upp och lyssnar och hjälpa till när någon behöver det. Men nu börjar jag tröttna! Varför? Jo, därför att det sällan finns någon som gör samma sak tillbaka. Jag har helt enkelt konstaterat att jag ibland är alldeles för snäll och det börjar faktiskt bli ganska tröttsamt... Självklart ska man bry sig om sina vänner och de man tycker om, men var går gränsen? Ska man alltid ställa upp? Har man inte rätt att få åtminstonde något tillbaka? Någon som lyssnar på mig? Kanske är det för mkt begärt och jag är egoistisk som tänker så, men vem tackar mig för att jag alltid ställer upp? Jag tycker visserligen om att lyssna och hjälpa till men jag har märkt att det suger energin ur mig och det är svårt att få tillbaka den. Därför har jag nu bestämt mig för att tänka efter en extra gång innan jag erbjuder min hjälp, oavsett vad det gäller. Jag är helt enkelt tvungen att tänka lite mer på mig själv innan jag får ett nervöst sammanbrott:(

Nu till något gladare och roligare! Tove verkar helt klart redo för dagisstarten nästa vecka. Hon springer runt, klättrar på allt och är allmänt galen. Det är så kul att se hur fort hon utvecklas! Hon ska göra allt som Amelia gör och blir arg som ett bi när det inte går:) Hoppas bara att hon kommer tycka lika mkt om dagis som storasyster gör... Fredrik är nog lite nervös inför inskolningen eftersom det blir han som får sköta den, då jag jobbar... Men det kommer han klara galant! Han har verkligen kommit in i rollen som "hemma-pappa", lagom till att han snart ska börja jobba:)

Måste oxå skryta lite om mig själv! Träningen med Orbitreken går galant! Det är riktigt roligt att använda den, även om min kondis är urkass, och man ser resultat snabbt. I början orkade jag inte ens en kvart, men nu kör jag utan större svårigheter 30 min. Heja mig!  

Kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!