Göljahult's blogg

..när man har någon som alltid hjälper en. I vanliga fall är det min kära sambo som kör vatten till hästarna, hämtar hö och allt annat tungt som jag tror att jag inte orkar. Men den här veckan är han bortrest och då får jag göra allt själv; vilket går som en dans! Jag har både burit vattendunkar, hämtat hö och kånkat fodersäckar utan minsta bekymmer (nästan...). Och varför skulle jag inte kunna det? Innan Fredrik gjorde entre in mitt liv gjorde jag allt sånt själv och det var aldrig några problem, men sen skaffade jag mig en stor, stark man och då blev jag bekväm:(
Det är faktiskt ganska nyttigt att vara själv ibland, så man får tillbaka sitt självförtroende lite:) Fast det är faktiskt ganska tomt utan honom...

Annars flyter allt på som vanligt. Några av hästarna har flyttat in i stallet och några är kvar ute. Tanken är att alla ska vara inne till nästa vecka. Dessutom har jag två ston till på G, två c-ponnier som vi ev ska köpa. Vi har beslutat oss för att sälja Donna, men hon kommer stanna hos sin fodervärd fram till nästa sommar. Vi hoppas att hon vill köpa Donna eftersom de fungerar på bra ihop:)

Nu börjar jag få lite kläm på det här med att plugga igen. Det är riktigt roligt och intressant och de övriga i klassen är jättetrevliga. Börjar dock undra om jag är riktigt klok som ska jobba som vanligt... Tiden får väl utvisa hur det går, i värsta fall får jag väl ta tjänstledigt ett par veckor:)

Tove trivs bra på dagis nu. Hon har kommit in i rutinerna bra och både hämtning och lämning fungerar, vilket känns skönt. Hon verkar vara precis som Amelia; äter som en häst på dagis men inget hemma... Tur att de äter där åtminstonde!

Nu står hästrna vid grinden och vill komma in. Otroligt hur fort de lär sig klockan:) Bäst att göra dem till viljes:)
Kram